Sören Kirkegaard, dansk teolog och filosof, har enligt min mening i nedan citat beskrivit det klockrent hur en lärandeprocess bör starta.

"Om jag vill lyckas föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon måste jag i och för sig förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig. Och egentligen vill bli beundrad av den andra i stället för att hjälpa henne.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna”

Jag tycker just att leda lärande innebär att stötta en person, spelare, elev etc mot ett mål. Men... för att kunna sätta målet och kunna veta var man som ledare ska påbörja processen måste man i mitt tycke ta reda på var personen befinner sig och vad han/hon kan.

Jag läste en intressant artikel skriven av Tomas Peterson, professor i idrottsvetenskap, om selektering och talangutveckling i svensk fotboll. Klicka på länken ovan för att komma till artikeln.

Peterson har studerat när på året spelare som blir uttagna i ungdomslandslagen är födda och har funnit att en klar majoritet är födda 1:a halvåret, dvs mellan januari och juni. Hans slutsats är att ungdomsspelare selekteras efter fysik mognad, vilket innebär att spelare som är födda tidigt på året blir uttagna till förstalag, distriktslag och landslag. 

Min fundering är följande:

Hur ser det ut i ditt lag? De spelare du som ledare bedömer som "duktigast" i er träningsgrupp, när på året är han/hon född?

I del 1 hann jag kort introducera relationen mellan att utveckla spelare och vinna matcher. Tänkte nu rada upp en del punkter som jag tycker är dålig utbildning eller leder till dålig utbildning:

• Alldeles för stort fokus på att vinna varje match och anpassa allt spel efter det. 
• Börja spela ett lågt försvarsspel med alldeles för unga spelare, dvs att rada upp sitt lag på egen planhalva och bara försvara.
• Målvakter sparkar eller kastar alltid ut bollen så långt ifrån eget mål för att minimera chansen för motståndarna att göra mål.
• För mycket fokus på tabellen (härligt att Stockholmsfotbollen tagit bort tabeller på 7-manna).
• Att spelare kallade till match får tillräckligt med speltid - man lär sig ingenting på bänken just förutom att sitta på bänken.
• För mycket anvisningar om att passa bollen - låt spelarena dribbla!
• För mycket positionsinriktad träning för tidigt.

Jag tycker en viktig fråga som ledare att ställa sig är: När ska spelaren som du utbildar vara som bäst?

I söndags var jag och kolla på en 5- och 7-mannaturnering på Skytteholms IP och fick ännu mer inblick i Stockholmsfotbollen. Jag slogs av hur viktigt det var och vinna varje match till varje pris (inte hos alla lag) dels på bekostnad av speltid för vissa dels på bekostnad av bra utbildning för somliga. Missförstå mig inte att vinna matcher är jätteroligt och viktigt och vi måste vara med och bidra till en vinnarinstinkt. Men ... det jag invänder mot vad gäller "att vinna till varje pris" är att konsekvensen för alldeles för många blir att utbildningen, dvs. utveckling av spelare, är undermålig. Vad är då undermålig utbildning? Läs del 2 senare i veckan och då tänkte jag presentera delar av mina tankar om vad som är dålig utbildning för somliga!!