Har svensk fotboll en spelstil? Besök hos Heerenveen, Holland

Under vecka 48 besökte jag (Roberto Capotondi), Stephanos Tecle och Henok Goitom (Kista Galaxy) den holländska fotbollsklubben Heerenveen i Holland. Klubben där svenskarna Sam Larsson och Simon Thern spelar, men också där många andra kända svenska fotbollsspelare spelat. En av dem, Lasse Nilsson, var den som hjälpte oss med kontakter och organisation (Tack Lasse!). Vi landade i Amsterdam och hann först med en dags besök på Ajax träningsanläggning, där vi såg flera av deras ungdomslag träna och när deras juniorlag mötte Spartak Moskva. Men det var Heerenveen som var målet. 

Heerenveen ligger i norra Holland och består mest av jordbrukslandskap. Området runt staden har ca 40000 invånare och lagets stadion tar ca 30000 åskådare(!). När vi såg alla träningsanläggningar och hur stort intresset var för fotboll bland människorna vi mötte kändes det som att staden fanns där för fotbollens skull. 

Gästvänligheten från klubbens sida var helt fantastiskt. Hotell var bokat, bil var ordnad och scheman klara. Den första vi mötte var fotbollschefen Hans Schrijver, som bland många meriter varit förbundskapten för Hollands U20-lag. Vi hann inte säga mer än "Hej!" innan 4 dagars fotbollsdiskussioner från morgon till kväll var igång. Långa och korta diskussioner med Hans, Simon Thern och minst 10 av klubbens ungdomstränare, varav flera är tidigare professionella spelare. Men också med klubbens administrativa personal (stort tack även till Gerrit), med föräldrar till spelare och med lokalbefolkningen i allmänhet. Vi tittade på träningar från de små spelarna till A-laget och sedan på deras matcher. 

Här sammanfattar jag några intryck:

• I hela Holland spelar i princip alla lag en offensiv variant av 4-3-3. Träningarna bygger från unga år på teknikdrillning, för att senare mer och mer innehålla spel med mycket bollinnehav. I försvarsspelet använder man mest zonmarkering, ofta till och med man-man-markering, ända upp till seniornivå. Resultatet blir en fotboll med mycket utrymme för individuell utveckling, tyngd på det offensiva spelet och tekniska prestationer. En annan sida av resultatet är att det kollektiva spelet ofta är mindre utvecklat, både i anfall och försvar. Det leder till att man släpper in "lätta" mål och att bollinnehavet ofta blir sterilt, utan djupledsspel och snabbhet. De svenska/utländska spelarna som tas in bidrar ofta med just det. 
• Klubben Heerenveen har en mycket god organisation och en mycket tilltalande värdegrund. De håller hög kvalitet på träningar från unga år till äldre. De värvar inte små spelare och har inte lag före 10 års ålder. När de öppnar för provspelningar eller senare för värvningar är det i bra samarbete med amatörklubbarna runtomkring. Amatörklubbarna ser ut ungefär som de gör hos oss i Sverige, den stora skillnaden är hur elitklubben Heerenveen ser ut jämfört med våra elitklubbar (i Stockholm). Heerenveen har ett "erbjudande som är uppenbart bättre än vad amatörklubbarna i omgivningen kan erbjuda gällande träningsinnehåll, resurser och organisation. Dessutom har de en god värdegrund att stå på. De hymlar inte med att de behöver vinna matcher för att behålla sin attraktion på spelare, men de kompromissar inte med sättet att utveckla och spela för utveckling. Fotbollsutvecklingen står i centrum, inte värvningar och matchvinster. Många av tränarna har varit i klubben i många år, vilket ger spelstilen kontinuitet.
• Holland är ett litet land, vilket gör att väldigt många klubbar kan mötas regelbundet. Längsta möjliga bortamatch är 40 mil! Möjligheten att möta många olika lag på hög nivå finns från ungdomsåldrarna. Man kan dessutom spela utomhus året runt utan problem. 
• Ett starkt intryck från resan kom inte från den holländska fotbollen, utan från middagen med Simon Thern. Simon berättade om hur de tränat med hans pappa Jonas Thern som tränare i den lilla orten Värnamo. De var ett kompisgäng som tränade och höll ihop genom åren, utan värvningar och petningar. De fokuserade på att spela fotboll och att lära sig att orientera sig (titta runt och planera) med och utan boll. Plus att våga utmana och göra svåra saker i match. Från det lilla kvarterslaget har sedan 3 spelare blivit proffs (Thern, Hult, Baffo) och ytterligare flera har lyckats bra. Hur kan en ålderskull i en liten ort lyckas bättre än många elitklubbar i våra svenska storstäder gör i många åldrar tillsammans?