Herrlagets Besto Azu: "Det gäller att vara koncentrerad"

Med nummer 26 på tröjan spelar Besto Azu sin första säsong i Sundbyberg. Han är 25 år gammal, bor i Täby och är en målsugen forward i vårt herrlag.

Det var fotbollen som tog dig till Sverige, berätta!
– Jag är född och uppvuxen i Nigeria och är yngst i en familj med 10 medlemmar. Jag har alltid älskat fotboll, och det är speciellt min pappa som stöttat mig i det. Jag tog mig ända upp i Nigerias näst högsta liga, där jag spelade i First Bank FC. Så en dag, efter en match, kom en person fram till mig och sa att han var agent från Sverige. De ville plocka två spelare och jag var en av dem. Jag blev oerhört stolt och glad, och min familj stöttade det, så som 18-åring packade jag väskorna och flyttade hit! Det började med spel i Juniorallsvenskan med Syrianska FC, sedan har jag spelat seniorspel med Syrianska Keburan, IFK Stockholm och så Södertälje FK, innan jag kom hit. Här känns det riktigt bra, både med laget och tränarna.

Hur har omställningen till Sverige varit?
– Jo, visst har det varit svårt att vänja sig vid att spela fotboll i det svenska vädret. Men jag tänker på min familj, vad min fotboll betyder för dem och då spelar regnet, snön, kylan ingen roll längre.

Vad får vi se med Besto Azu på planen?
– Jag är ju forward, så man får se mål, jag har totalt fokus på det! Och så får man se en väldigt glad och lycklig Besto när det händer! Jag drömmer om det inför varje match, funderar på om det ska bli med huvudet eller fötterna. Det gäller att vara koncentrerad som anfallare, så man hittar minsta misstag som motståndarnas försvarare gör. Man måste se chansen när den kommer och ta den helt enkelt! Jag känner lika starkt när vi förlorar, men det kanske inte syns lika mycket. Jag kan funderar länge på vad jag kunnat göra bättre, hur jag kunnat göra det bättre för laget. Det gäller faktiskt träningarna också, för även där har vi ju ett tävlingsmoment. Det är bra, vi är ju alla tävlingsmänniskor och det taggar till oss lite extra.

Vart ser vi dig om 10 år?
– Den var svår. Det ska man kanske inte spekulera i för mycket. Men det är klart, mitt favoritlag är ju Real Madrid, så om du insisterar, så säger jag att jag spelar där! Men det här med drömmar, det är viktigt att komma ihåg att de inte blir uppfyllda utan hårt väldigt arbete både på träning och match. Just nu har jag till exempel en egen personlig tränare på morgnarna.

Hur ser du på att vara en inspirationskälla med din fotboll?
– Det är jätteroligt om jag på vägen kan vara en förebild för någon annan, jag vill verkligen vara det, både på och utanför plan. Jag har mina egna förebilder ute i Europa och jag vet hur viktigt det är. Man lär sig enormt mycket av att studera mer erfarna spelare, och ett bra steg på vägen är ju att gå till IP när vi har hemmamatch!

Här måste vi lämna Besto, träningen är i full gång, och Kaveh Magnusson vill se alla på plan. När Besto lämnat rummet blir den första reflektionen hur väl alla nya spelare smälter in i vårt herrlag. Laget med det stora hjärtat!

Text: Susanna Stensdotter
Foto: Henrik Kullberger

Tidigare artiklar om herrlagsspelarna 2017:
Lauin Amen känner värmevågen från publiken
Christos Kitsos; SIK är en enda stor familj
Kjell Jönsson hörs hela vägen
Mohammed Sahid springer för hela laget
Ricardo Gray, en ödmjuk målskytt
Martin Limpar går i farfars fotspår
Melker Anshelm nickar bort den
Gustav Ericsson vill ta en plats
Oscar Stjernquist ger sig inte
Tahsin Anar värnar om de yngre
Camron Nguesseu bytte tröja